Genom att eleverna tidigt möter hur bilder är utformade och fungerar läggs grunden till mer fördjupade och komplexa analyser i de högre årskurserna. Kursplanen anger att eleverna ska möta informativa bilder och hur de är utformade och fungerar. De informativa bilderna kan utgöra studieobjekt under hela grundskoletiden men ska kompletteras med reklam- och nyhetsbilder, och analysprocessen ska samtidigt utvecklas i riktning mot hur bilderna är utformade och förmedlar budskap. Reklam- och nyhetsbilder har stort inflytande över barn och ungas själv- och världsuppfattning och eleverna behöver därför möta dessa bilder.

Eleverna ska möta bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas. Progressionen ligger i att bildanalysen fördjupas, även om det fortfarande är samma bildgenrer som undersöks. Det handlar nu i stor utsträckning om att kunna kritiskt granska olika perspektiv. Bilder som konstruerar och gestaltar identitet, sexualitet, etnicitet och makt förekommer i en mängd sammanhang, till exempel i reklam, nyheter och propaganda – och inte minst i bilder knutna till ungdomars egen kultur. Den kritiska granskningen av dessa perspektiv utvecklar elevernas kompetens att hantera och ifrågasätta de visuella budskap som omger dem. Med liknande utgångspunkter ska eleverna i de äldsta årskurserna möta ett innehåll som handlar om massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.